Idag får jag veta om jag kommer med på starta eget-utbildningen som börjar på måndag nästa vecka. Jag har varit kluven till om jag ska gå den, men i detta nu tänker jag att jag vill det för att få kunskap om hur man gör, vad man ska tänka på, hur man går tillväga för marknadsföring, skaffa kunder, hur man sköter ekonomin, veta vart jag ska vända mig i olika situationer, med mera. Tidigare i veckan har jag resonerat att jag behöver tiden (utbildningen är varje vardag mellan 8 och 16) till att söka jobb då det inte är så många timmar som behövs för att jag ska uppfylla ett nytt arbetsvillkor för min a-kassa plus att i lågkonjunktur så lägger inte folk sina pengar på sin hälsa och på att må bra, utan på de nödvändigaste utgifterna.

Jag ska fundera lite mer på detta så återkommer jag. Nu måste jag fortsätta med bokföringskursen.

April månad

April har gått och vad har hänt sedan strandskatan utanför stadsbiblioteket?

• En resa med kören till Headington, Oxford. Mycket trevligt! Bodde hemma hos ett par i 70-årsåldern, Bob och Bridget, vilket var en upplevelse. Dels för att de var väldigt intressanta personer som jobbat över hela världen, dels för att få se hur ett engelskt hem kan se ut. Mer om detta i ett annat inlägg just om resan.
  
• Ett antal sökta jobb varav jag har fått besked om ett av dem, att jag är antagen till nästa nivå. Och vad det är får jag veta den 28 maj för då är det presentationsmöte i Jönköping. Företagets verksamhetsidé handlar om en typ av kognitiv beteendeterapi som kallas mindfulness, om jag har uppfattat det hela korrekt. Låter intressant.
  
• Våren har kommit! Vitsipporna blommar, träden är gröna och jag nyser och mina ögon kliar. Jäkla allergi!
• Jag är singel igen - om vi nu någonsin var ihop vill säga...
• Min brorson och gudson Hugo har fyllt två år och jag har varit på kalas och hjälpt Molly (hans syster) att bygga upp ett parkeringshus :)
  
• Jag har bakat rabarberpaj två gånger. Vilket jag aldrig gör annars, knappt ens en gång om året.
• Äntligen har jag hittat ett par snygga vår- och sommarskor - på barnavdelningen på Din Sko... Storlek 35. Ja, jag har små fötter. 36 är min vanliga storlek men de var för stora den här gången.
  
• Och ja, jag har ju putsat fönsterna (i helgen och idag) också! Inte alla än så länge, men det är bara vardagsrummet kvar nu så det känns bra. Det som förmodligen inte kommer kännas lika bra imorgon bitti är mina axlar...
• Plus att jag håller på att hjälpa ett par vänner att flytta. Den hjälpen behövs eftersom halva familjen nu ligger nerbäddad pga lunginflammation, stackarna!
• Valborg. Blev inte alls som planerat men hade ganska trevligt ändå.
  

Visst har det hänt mer än så här men detta är vad jag kommer att tänka på nu... Kommer jag på något mer så får ni veta det då.

Idag har jag gjort en hel del

Nu har jag inte fört matdagbok på några dagar, och det beror nog mest på ren lathet faktiskt. Men jag kan ju berätta lite om kvällens middag. Marina var på besök och vi hade bestämt att vi skulle laga middag tillsammans, dock hade vi inte bestämt vad. Så när hon kom så frågade jag om hon ville ha fisk eller kassler. Det blev fisk, rättare sagt så lagade vi panerad kummelfilé med fisksås från Blå band och basmatiris och kokt broccoli. Till efterrätt blev det den sista vaniljglassen, skivad banan och några maränger - mums :)

Inte nog med att det blev en vettig middag, jag har varit igång hela dagen och gjort en massa nyttiga saker. Steg upp redan vid sju och åt frukost - havregrynsgröt med linfrö, russin och skivad banan och mellanmjölk. Därefter gick jag faktiskt och la mig igen haha... Gick upp två timmar senare och tog hand om disken. Sen ringde jag till kontaktpersonen för jobbet i Karlskrona och fick veta en hel del nyttiga saker, sånt som är bra att veta när man ska anpassa sin ansökan så att det verkligen framgår att just jag är bäste kvinna för jobbet i fråga! Ansökan är nu skriven men jag måste ringa till den fackliga kontaktpersonen också och kolla så att mitt löneanspråk inte är helt åt skogen, och det kan jag göra först imorgon. När jag ringde vid halv elva så var hon på tjänsteärende och skulle vara tillbaka halv tolv. Sen ringde jag strax efter två och tänkte att nu har hon väl kommit tillbaka från sitt ärende och till och med äitit lunch. Då hade hon gått för dagen! Arbetar inte människan?

Jag har möblerat om lite hemma också - plockat undan och arrangerat om bland ljusstakar, bytt plats på min moppe-byrå, min skrivbordshurts, nattduksbordet och den lilla bruna pallen som stod i vardagsrummet innan. Jag har flyttat in båda bruna stolarna till sovrummet och fått en luftigare känsla (jag ska lägga upp en bild på det) och ställt mina fotoalbum i bokhyllan i vardagsrummet.

Motionerat har jag också hunnit med! Det blev promenad med inslag av jogging, ca 2 km. Inte så långt men ändå! Lite styrketräning blev det hemma sen i form av armhävningar och situps. Åt en snabblagad lunch efter det för när jag kom hem var jag hungrig; isterband med rotfruktspytt, två smörgåsar till och ett glas mjölk.

Nu har jag precis tagit en kopp te, klockan är mycket och jag ska alldeles strax gå och lägga mig. Godnatt och sov gott!

Det känns bra att vara produktiv

Idag har jag faktiskt varit väldigt produktiv. I och för sig steg jag upp ganska sent, men det var inte så tokigt sent som det skulle kunna varit (inga tider nämnda). Frukost (yoggi med flingor och linfrön och russin, en kiwifrukt, en smörgås med korv och gurka och en med ost och gurka, och ett glas c-vitaminbrus - undrar om man skulle blogga om all mat man äter...) åt jag samtidigt som jag slängde iväg ett sms till S (med anledning av det avbrutna samtalet kl 00.45 inatt) och sedan ett till M. Lite senare ringde M upp och sa att hon kommer förbi en sväng, hon var på väg till affären nu. M kommer hit och vi pratar om relationer och killar innan hungern tvingar hem henne för att äta lunch. Där var dagens insats som god vän.

Efter lunchtid tvingade jag mig att ringa på två jobbannonser (!) utan att känna panik och skräck för vad som skulle kunna hända och sägas. Den ena av dem jag ringde var upptagen men tog mitt nummer och sa att hon skulle ringa upp när hon hade mer tid. Den andra kvinnan (den andra annonsen) hade tid att prata och berättade mer om vad tjänsten innebar och undrade över min erfarenhet och bakgrund. Det var mycket trevligt att prata med henne och hon tackade för att jag ringt. Hon berättade att hon skulle ha en intervju med en kille imorgon som hade mer erfarenhet av målgruppen (gravt förståndshandikappade) men att om det inte gick bra med honom så skulle hon höra av sig till mig. Tjänsten innebär att vara musikledare en gång i veckan åt två grupper med gravt handikappade personer, och kontaktpersonen som jag pratade med berättade att man får inte sätta ribban för högt och vara för ambitiös utan syftet med musiklektionerna är av mer rekreationell natur. Vi får se om hon hör av sig, annars ringer jag imorgon eftermiddag igen.

Sen gick jag igenom alla jobbannonser som jag hittade härom dagen och strök under det viktiga i varje och tänkte att jag skulle börja med den som hade sista ansökningsdatum imorgon, vilket jag också gjorde. Jag satt och traglade med den en stund och läste igenom annonsen många gånger, men till slut kom jag fram till att det bara var dumt av mig att söka till tjänsten. För det första är det inte alls något jag vill jobba med (som marknadsförare istället för hälsopedagog eller liknande), för det andra är tjänsten i ett litet samhälle i Värmland! Vad ska jag i Värmland att göra?? Så efter den tanken slängde jag annonsen och började istället på med matlagningen, idag var temat köttfärs. Fem portioner köttfärssås och kanske 10 vitlöks- och dillbiffar blev resultatet. Med biffarna utgick jag från grundreceptet och sen tillsatte jag 2 msk spad från inlagd gurka, och just därför lite mer havregryn (+vetemjöl och dessutom en aning grovt rågmjöl haha), en aning råsocker, grovt malen svartpeppar, säkert 3 msk dill som jag hade i frysen och sist men inte minst 2 st vitlöksklyftor. De blev sååå goda! Köttfärssåsen blev istället lite för salt, men eftersom jag fryser in den så gör det inget. När man fryser mat så blir smaksättningen lite svagare nämligen.

Förutom att söka jobb och laga mat så har jag också duschat, klätt mig snyggt, tagit nya linser och till och med sminkat mig lite (fick besök av S innan - han erkände att han hade inte rakat sig på hela veckan vilket är orsaken till att jag nu är lite röd om hakan och kinderna haha) och så har jag fixat i ordning mina kontorspapper (typ räkningar och informationsmaterial). Jag har pratat med F och bestämt att vi ska träffas på lördag och fika hos mig, förhoppningsvis kan M komma också. Jag har pratat med mamma i telefon också. Hon undrade över en kycklingrätt som jag brukar göra med väldigt gott resultat, men hon undrade ju om det verkligen behövde vara saffran med, för det var ju inte säkert att alla hon skulle bjuda verkligen åt saffran. "Jo" sa jag, "saffran är en nödvändighet för den här rätten, annars är det inte alls samma sak!" Det verkade som att mitt budskap gick in.

Dessutom har jag pratat länge i telefon med storasyster om passiv rökning och interpersonell psykologi - dvs hur man ska bete sig mot andra i situationer där man måste göra andra besvikna för att man själv ska må bra, både fysiskt och psykiskt. Jag ringde henne på förmiddagen och sen på eftermiddagen ringde hon upp och tackade för morgonens samtal, så det var roligt att höra att någon är glad för det jag gör!

Med andra ord så har det varit en bra dag, en produktiv dag!

Uppföljning av intervjun

Den 22 januari var jag på anställningsintervju för ett jobb som butiksbiträde här i stan. Kvinnan som intervjuade mig lät nöjd med det jag svarade på hennes frågor och det kändes som om vi kom bra överens. När jag gick därifrån kändes det som att det i alla fall inte var en omöjlighet att jag skulle få jobbet. Hon skulle höra av sig på fredag samma vecka eller senast veckan därpå. Hörde hon av sig på fredagen? Nej. Hörde hon av sig veckan därpå? Nej. Jag ringde till hennes mobil någon dag under den veckan för att höra hur det gick med tillsättningen. När hon inte svarade lämnade jag ett meddelande på mobilsvaret att hon kunde väl höra av sig eller så skulle jag återkomma senare. Hon hörde inte av sig. På torsdagen samma vecka ringde jag till butiken för att höra med henne hur det gått. En kollega svarade och sa att hon är här en kort stund imorgon. "Okej" sa jag, "ska jag testa att ringa imorgon igen?" "Nej hon är här så kort stund så det är bättre att hon hör av sig till dig." Okej tänkte jag, vi får väl se hur det blir med den saken. Nu är det den 7 februari och jag har ännu inte hört något om ifall tjänsten är tillsatt eller inte. Jag vet att tjejen ifråga är sjukskriven på halvtid - men det innebär ju också att hon jobbar halvtid!! Jag tycker att det är jäkligt dålig stil att inte höra av sig - oavsett hur beskedet ser ut.
Ring istället så jag får veta!

En liten vinst

Det här inlägget handlar om de små segrar överjaget gör över självet - för att använda Freuds terminologi.

Igår satt jag, som vanligt i sista minuten, och skrev på en jobbansökan som skulle skickas in via en webbplats. När jag skrivit färdigt och tryckte på Sänd så visade det sig att klockan var över tolv och att tiden för ansökan gått ut. Så där satt jag stolt över att ha skrivit en bra ansökan och snopen för att jag inte kunde få iväg den! Vad göra? Efter lite övervägande kom jag fram till att jag skulle ringa en av kontaktpersonerna och fråga om jag kunde skicka den på e-post istället. Ansökan var ju ändå färdig och jag är ju arbetssökande och vill arbeta inom den branschen - så då vore det ju fruktansvärt slöseri ifall jag inte fick iväg den, även om det skulle bli en dag försent.

Så nu har jag ringt till en av kontaktpersonerna i annonsen och hon sa att det gick bra att skicka in ansökan till henne så skulle hon vidarebefordra den till rätt person. Det är lite löjligt men det känns ändå som en liten vinst - överjagets förnuft vann över jaget som vill strunta i att skicka in över huvud taget bara för att jag skäms för att vara ute i sista minuten hela tiden, plus att jag har min lilla fobi för att ringa folk som inte känner mig. Men att jag är ute i sista minuten hela tiden vet ju inte de som kommer läsa min ansökan sen!

*på väg till min jobbsökarmail för att skicka en viss ansökan*

Anställningsintervjun gick bra

Nu gäller det bara att hålla tummarna!

Det skulle bli en perfekt födelsedagspresent

Imorgon ska jag på anställningsintervju! Det är i en butik här i stan, och jag hoppas verkligen att det kommer att gå bra imorgon för jag vill ha det här jobbet! Förvisso har det ingenting med min utbildning att göra och det känns lite surt för det skulle sett så mycket bättre ut på mitt cv med mer erfarenhet i min bransch. Å andra sidan är det ett jobb och jag behöver ett, om inte annat så för att betala hyran med andra pengar än mina sparpengar...

Om jag skulle få det här jobbet så vore det toppen - då har jag anställning sommaren ut med chans till förlängning. Jag kommer att få träffa en massa olika människor, både inhemska och turister - ett folkslag som jag jobbat mycket med tidigare - prata engelska och tyska, hålla på med försäljning och andra uppgifter som man gör när man jobbar i butik (dvs sådant jag kan), ge lite tips och råd, ha en liten yta att rå om... ja plus att det vore en riktigt bra födelsedagspresent!

Glädje i vardagen

Åh nu är jag glad! Tänk att en sån liten grej som att ringa ett samtal kan vara så stort för ens egna personliga utveckling!

Jag ringde nyss för att höra att en ansökan som jag skickat kommit in, och mannen på andra sidan luren lät inte alls så farlig som jag trodde han skulle göra. Tvärtom lät han trevlig, och han berättade om hur många som sökt och hur många de skulle ta till intervju. Jag passade på att säga varför jag sökt - att jag är hälsopedagog, berättade om mitt hälso- och kostintresse, och att jag har vana vid receptionistjobb. Han lät i alla fall inte ointresserad, så jag hoppas att jag får komma på intervju i alla fall!

Så jag är glad dels för att jag övervann min telefonskräck och vågade ringa, och dels för att han lät positivt inställd till mig och min ansökan. Nu gäller det att hålla tummarna!

Inför jul

Jag har inte bloggat på några dagar nu och det har hänt en del sen sist. Det har varit luciatåg i biblioteket (jag var lucia) med mer folk än förväntat så jag blev lite nervös när jag såg alla. Jag har varit på anställningsintervju och slagits om en plats som personlig assistent med två andra tjejer, och jag fick i alla fall minst brons, dock ej guld. Men, det är bara att gå vidare. Ska ringa några samtal snart i jobbsökarsyfte och skriva en ansökan, så nog har jag att göra. Fika sen idag på stan med några kompisar och inhandla de sista julklapparna - de flesta är redan fixade och det känns jätteskönt. Jag har haft lilljul med pojkvännen; vi bakade pepparkakor som inte blev jättelyckade men det var roligt och vi hade mysigt med glögg och lussekatter och pepparkakor och julklappsbyte. Jag har varit på lunch med min bror och far, pratat i telefon med storasyster som idag åker till Sverige. Det kan låta vardagligt men eftersom pappa normalt bor i Ryssland och brorsan alltid har något på g så är det svårt att samla dem. Och syster min bor normalt i USA så... då ses vi inte så ofta.

Men... nu ska jag ta och göra mig i ordning så att jag kan ta mig för alla dagens uppgifter!

Det känns bättre

Det känns bra på jobbsökarfronten nu. Jag ser till att göra i alla fall något litet (eller mer) varje dag vilket gör gott för självförtroendet. Dessutom försöker jag hålla jobbsökandet till dagtid så att jag kan ta lite fritid sen på eftermiddagen/kvällen. Varje dag skriver jag en liten lista över de saker jag ska göra och om jag inte skulle ha bockat av allt innan jag går och lägger mig är det inte hela världen. Det är en dag imorgon också.

Och på tal om imorgon så ska jag snart gå och lägga mig så att jag får energi till de saker jag ska göra imorgon: Skriva en ansökan till ett hälsojobb jag har läst om. Gå till Hälsokost och några andra ställen för att höra mig för om jobb. Luciaövning på bibblan. Gesällprovsträning hos frisören (inte jag men min frisör). Middag med pojkvännen och därefter bio. Däremellan ska jag hinna med lite stök och pyssel här hemma också tänkte jag. Är sugen på att baka bröd t ex. Blir det inte imorgon så säkert på torsdag. Vad är bättre för magen och gommen än nybakat bröd med halvt smält smör på? :) (Säkert en hel del, men det bryr jag mig inte om just nu.)

Med risk för melankoli

Jag stiger upp på morgnarna, äter frukost, sätter mig vid datorn och kollar mina mail. Tänker att idag ska jag söka minst 2 jobb. Klär på mig. Diskar upp från gårdagens middag och dagens frukost och lyssnar på radion. Eller så har jag det tyst för jag gillar tystnad. Ibland ringer mamma på förmiddagen, hon börjar inte jobba förrän vid tolv och det händer att hon slår en signal för att prata av sig lite. Disken blir färdig och det är en skön tillfredsställelse att se en ren yta istället för en överbelamrad diskbänk. Sen hoppar jag in i duschen och borstar tänderna. Tar på mig rena kläder om jag är pigg och vill ut, eller drar på mig mysbyxorna och en tröja om jag bara vill stanna inne.

Just idag skiner solen, och jag tänker att jag ska ta en promenad sen. Det snöade igår, blåste som attans, men idag skiner solen och himlen är blå med några luddiga tunna moln.

Efter eventuella ärenden på stan eller promenaden är jag hungrig igen och ser till att få i mig lite lunch. Några av de jobbannonser som jag hittade innan var intressanta och jag tänker att jag ska ringa innan jag skickar iväg min ansökan. Funderingarna hopar sig - vad ska jag säga, vad vill jag veta, är det någon idé att ringa egentligen - de väljer förmodligen någon annan ändå för varför skulle de vilja ha mig?? Ibland känns det riktigt jobbigt och då är det svårt att gaska upp sig från den där tungsintheten även om jag verkligen försöker. Jag går ut med soporna istället för att ringa. Sitter sen framför datorn och funderar fast det inte rör sig i skallen på mig. Ringer M och pratar med henne en stund och känner mig på lite bättre humör efter det. Läser tidningen och kollar efter jobbannonser; civilingenjör sökes, säljare inom reklambranschen, chaufför med behörighet för tungt släp, controller, undersköterskor, personlig assistent, lärare på XX-skolan i Kalmar. Var finns de jobben som jag kan söka?? Undrar jag. Mina två jobb som jag tänkte söka har reducerats till ett och den ansökan har jag påbörjat. Tänker att jag kan skriva färdigt imorgon. Behöver dessutom läsa på lite om företaget innan jag skickar iväg.

Så här kan en dag i mitt liv se ut. Det är högst sannolikt att en dag ser ut så här. Onsdagar har jag körövning, och de ser jag till att gå på om jag inte har fruktansvärd mensvärk eller är jätteförkyld eller magsjuk eller något sånt. Den här hösten ställer jag upp som hårmodell åt en tjej som ska göra gesällprov så då kommer jag ut en del när hon vill öva.

Mitt problemområde är i första hand karriärsbiten. Kärleken börjar ordna upp sig, det känns bra där. Socialt har jag vänner och familj som jag kan vända mig till när jag behöver, och jag finns där när de behöver mig. Men även om jag känner stöd från dem så är det jobbsjälvförtroendet jag behöver för att söka jobb och för att få det behöver jag jobba. Moment 22 suck. Vad göra? Igår var jag på arbetsförmedlingen och såg ett papper som jag tog om volontärjobb, det är iaf en sysselsättning.

På kvällen läser jag lite i en bok som ligger på nattduksbordet, umgås med dumburken, lagar middag och sitter mer vid datorn (=smartburken). Pratar kanske med K, fixar lite hemma (igår t ex rensade jag ut sommarkläderna från garderoben och hängde in vinterkläder istället), och borstar sen tänderna innan jag går och lägger mig. Dessutom så har jag en tendens att vrida lite på dygnet. Somnar kanske vid 2-3-tiden, vaknar vid 9-10 sådär. Får höra ibland att jag är lat som sover länge, men tidsmässigt sover jag ju som de flesta, det är bara att jag varit uppe längre.

Godnatt.

Tummen har tillfälligt fastnat

Jodå, jag ska vara duktig och skriva några ansökningar idag också - dock har jag inte kommit så långt än. Igår fick jag iväg en till näst intill drömjobbet, bara att det är lite geografiskt malplacerat. Men det går ändå om det skulle gå. Tänkte ringa idag också och höra om ansökan som jag skickade i onsdags har kommit in, vilket den borde ha gjort. Sista datum för det jobbet var i fredags. Sista datum för gårdagens ansökan är idag. Varför är jag alltid ute i sista minuten?? Jag måste få tummen ur! I tid!

För övrigt vet jag nu att min soffa kommer i mitten på november. Lite tråkigt att den inte kommer förr. Men tur för då hinner säkert mitt vardagsrumsgolv bli slipat och fint innan den kommer. Längtar...

Rätt tajming

Jag hoppas hoppas hoppas att jag kommer få vardagsrummet tapetserat innan soffan kommer! Annars blir det inte kul för mig att behöva bogsera ut soffan från rummet för att någon dag senare bogsera in den dit igen. Och var skulle den stå under tiden de tapetserar? Men tapetseringen är väl inte största problemet, för vore det bara det så kunde ju soffan lugnt stå kvar där inne väl täckt med plast, men de ska ju slipa parkettgolvet också! Det kommer bli så fint och kännas så skönt att ha ett riktigt fint hem sen, men innan dess - och under tiden... Men jag hoppas att de tar slipning och tapetsering samtidigt. De har ju faktiskt som policy att hyresgästerna ska bli lidande så lite som möjligt vid reparationer och dylikt, som t ex tidsmässigt.

När vi pratar tajming är det också av högsta vikt för mig i mitt jobbsök just nu, att jag lyckas tajma in rätt så att mina utskick kommer precis när företagen upptäcker att de behöver personal - det vore toppen! Även om jag vet att man kommer långt med flit och kompetens så behövs det faktiskt lite flyt också för att få just det där jobbet, drömjobbet...

Pust och snörvel

Nyförkyld med rinnande näsa, halsont och lite feberaktiga känslor i kroppen, det är ingen dans på rosor precis. Inte för att mitt liv är det annars heller. Det är så mycket på gång nu: planera flytten från lilla staden till den större staden, skriva färdigt uppsats, jobba och söka nytt jobb. Flytten innebär bland annat att ringa runt till olika hyrbilsföretag och ta reda på vilket som har bäst pris och erbjudande på en lätt lastbil. När jag flyttade från Gävle till lilla staden behövdes en på ca 10 kubik, så jag antar att samma storlek behövs nu med. Dessutom behövs det folk som kan hjälpa till, men nu hoppas jag att brorsan kan hjälpa till den utnämnda helgen.

Uppsatsen är ett kapitel för sig, men nu vill jag verkligen få den färdig så att jag kan ta min examen, som är nödvändig i mitt fortsatta sökande efter hälsopedagogjobb. Vilket leder mig in på jobbsökandet. Några veckor har jag kvar på turistbyrån nu, till och med näst sista veckan i september men då är det deltid och inte som nu, nästan heltid.

Nä nu måste jag ta och snyta mig igen.

Någon som behöver en hälsopedagog?

Just nu letar jag efter nya uppdragsgivare. Det är inte det lättaste.

Först måste jag veta vad jag har att erbjuda, till exempel utbildning inom hälsa, konditionstester och hälsoprofilbedömningar, massage, min kunskap inom hälsa och näringslära, vilket är mitt specialområde. Det här är några exempel på vad jag kan erbjuda. Nu är frågorna:

1. Vem kan behöva mina tjänster?
2. Var hittar jag dem?
3. Vad kan jag göra för att övertyga dem att de behöver en hälsopedagog?

Det här är vad jag tänker på om dagarna. Det är nämligen så att jag ska skriva ett brev som jag kan skicka ut till ett gäng företag (funderar också på att vända mig till privatpersoner, men med vilket koncept?) här i närheten för att exponera mig och mitt företag. Den svåraste delen, tycker jag, är att formulera mig väl och få till ett snyggt och målmedvetet brev. Hjälp, någon!!

Om jag gör det bra, så hoppas jag att jag hittar någon som vill hyra in mig!