Ålder är relativt

Läste om en, ja krutgumma ska jag kanske inte säga, men nära inpå, gammal dam som gör sitt bästa för att hålla sig ung. Tycker det är bra att hon skriver om hur det var förr, det behövs så att dagens unga kan få en inblick i hur det var förr i tiden. Insåg igår att jag själv kan alldeles för lite historia i relation till vad jag vill veta!

Här kan ni läsa om Worney: http://www.smp.se/personligt/worney-ar-101-ar-ung(1599695).gm

Första kvartalet 2006

Okej, här kommer i alla fall början på en årskrönika... (dock i väldigt korta drag)

Januari
Startade företag.
Fyllde 26.
Köper en laptop :) Och en ny cykel, som är snygg och sportig och passar mycket bättre till mig än tantvarianten jag hade innan, ha!
Jo, jag ringde syster min också på andra sidan Atlanten och berättade att jag fyller år snart, sen dröjde det länge innan jag ringde igen...

Februari
Jobbade med konditionstester på löpande band bildligt talat alltså, på ABB i Ludvika.
Åkte skoter - och körde faktiskt själv också! Mycket roligt, synd bara att det inte finns mer tillfällen till sånt. Och väder för det!

Mars
Tja, jag kommer faktiskt inte ihåg vad som hände i mars. Hände det något??
Konditionstesterna fortsatte en bit in i mars, men sen var det projektet tillfälligt över och fortsatte först sen i maj, då det var dags för uppföljningar för de som ville.
Åkte långfärdsskridskor för första gången!

April
Snön låg kvar länge i fjol, och idag gick jag igenom bilder på datorn och såg att det var snö kvar i Ångermanland fram till i slutet av april! Var nämligen hos dåvarande "svärföräldrarna", som bor i trakterna där uppe, och hälsade på.

Det kommer mera!

Sammanfattning av 2006

Jo jag har faktiskt planer på en kort årskrönika för 2006. Så snart jag får tid så...

Det var en gång

För några veckor sedan fick jag ett vykort där det stod att det var tio år sedan som jag slutade nian, och att det var dags för återträff. Tio år sen!! Det känns inte så längesen, jag menar 1996 är väl ändå inte alltför avlägset, ändå känns det som om det har gått en hel livstid sedan dess. Jag har förändrats. Och säkert de andra i klassen också. Men jag är inte alldeles säker på att jag kommer att tycka att det vore kul att träffa alla. De som jag tyckte om då och hade kontakt med, är de människor som jag fortfarande idag har kontakt med. Och det är två personer från den klassen. Jag var inte så överförtjust i de andra 27 personerna, av olika anledningar. Några tyckte jag mer om, andra mindre, men inte tillräckligt för att jag skulle bli kompis med dem och umgås på fritiden efter skolan.

Så... hur skulle det bli att träffa dem nu? Vilka kommer? Hur mycket har de förändrats och i vilken riktning? Skulle vi ha något att prata om på den där festen, dvs återträffen? Ja, mer än att fråga vad man gör nu för tiden, vad man har för civilstånd, om man har barn, etc. Och kanske då en del minnen. Är det det som den här klassträffen är till för - att prata gamla minnen? En nostalgitripp helt enkelt.

Men, om jag skulle välja mellan högstadieklassen och gymnasieklassen, så föredrar jag nog ändå högstadieklassen... Tror jag. I alla fall när det gäller vissa människor. Men en del i gymnasieklassen skulle det också vara kul att träffa. Undrar när det blir återträff med den klassen - 10 år, år 2009??