Uppladdning

Imorgon börjar jag med en veckas förtäring av flytande föda. Det kommer att bli soppor och shejker, i totalt 11 smaker. Tre måltidsersättningar om dagen, som kan fördelas om jag vill det - och det tror jag att jag vill. Exakt hur vet jag inte än, men det märker jag nog... Intressant kommer det att bli, se hur jag mår, hur jag känner mig, hur pass hungrig jag blir och givetvis hur det känns att hamna i ketos. Nej, jag ska absolut inte banta - har ju inte så mycket att ta av precis (12% fett enligt Tanita-vågen), men det är ju bra om jag vet vad det är vi säljer till våra kunder, eller hur? En vecka ska jag hålla på för då hinner jag komma in i ketonfasen och märka hur det känns innan jag trappar upp till vanlig kost igen. Undrar just hur pass illa jag kommer lukta...

Uppföljning kommer!

Ej längre anställningslös

Nä för nu jobbar jag hos Städ******, ett litet företag som sysslar med lokalvård. Inte så svårt att räkna ut kanske? :)

Har jobbat där sen inte förra tisdagen utan tisdagen dessförinnan. Så i morgon blir det två veckor. Varav två dagar har jag varit borta pga förkylning. Den sitter fortfarande i men nu har jag inte feber. Det är hög arbetsmoral på det där stället - sjuk får man inte vara! Och att dessutom då vara hemma från jobbet, hjälp! Ungefär den inställningen var det. Suck. Blir man sjuk så blir man, det är inte så mycket att göra åt det - förutom att kurera sig då.

Men det är inte jobbet som tar tid och kraft i mina tankar, det är kärleken. Eller hur jag upplever att den inte finns i mitt liv. Eller så gör den det fast jag upplever det knasigt. Jag vet inte vilket. Jag vet inte om jag tycker om Någon för denne Någons skull, eller om det är så att jag bara är glad att ha någon, och det skulle kunna vara vem som helst. Så därför har jag tagit en time-out för att få lite betänketid. Saken är nog den att jag behöver öva på att ta reda på vad jag vill, och öva på att säga det. "Jag vill..." Jag vet bara inte vad jag vill. Eller så tror jag bara att jag inte vet. Hur ska man få veta? Ibland känner jag mig förälskad och ibland nästan helt likgiltig, och jag undrar hur det kan komma sig att det svänger så?

Det är jobbigt hur som helst.

Pust och snörvel

Nyförkyld med rinnande näsa, halsont och lite feberaktiga känslor i kroppen, det är ingen dans på rosor precis. Inte för att mitt liv är det annars heller. Det är så mycket på gång nu: planera flytten från lilla staden till den större staden, skriva färdigt uppsats, jobba och söka nytt jobb. Flytten innebär bland annat att ringa runt till olika hyrbilsföretag och ta reda på vilket som har bäst pris och erbjudande på en lätt lastbil. När jag flyttade från Gävle till lilla staden behövdes en på ca 10 kubik, så jag antar att samma storlek behövs nu med. Dessutom behövs det folk som kan hjälpa till, men nu hoppas jag att brorsan kan hjälpa till den utnämnda helgen.

Uppsatsen är ett kapitel för sig, men nu vill jag verkligen få den färdig så att jag kan ta min examen, som är nödvändig i mitt fortsatta sökande efter hälsopedagogjobb. Vilket leder mig in på jobbsökandet. Några veckor har jag kvar på turistbyrån nu, till och med näst sista veckan i september men då är det deltid och inte som nu, nästan heltid.

Nä nu måste jag ta och snyta mig igen.

Vardag

Jag jobbar. 10-18. Vilket känns som en lång dag, men med tanke på att jag tar en timmes lunch så är det ju faktiskt bara sju timmar. Det som gör att det känns som en lång dag är att jag slutar så seeeent. Och egentligen slutar jag inte då - vi stänger då. Oftast tar det en tio minuter innan jag är iväg därifrån.

Jobb jobb jobb. Ja jag ska väl inte klaga, men det har inte varit mycket tid för vila den senaste veckan. Jobbat söndag efter det att jag kom tillbaks hit från Ludvika, måndag-fredag veckan därpå vilket är den här veckan alltså, jag är ledig lördag men jobbar söndag sen igen. Jobbar måndag-fredag veckan efter det. Sen är jag faktiskt helt ledig under helgen. Så skönt.

Nog om jobb. Nu ska jag hem från bibblan och hitta på något annat. Vi ses!

Denna värme...

Sååå trött. Inte bara för att jag inte har sovit tillräckligt om nätterna, värmen gör sitt till. Jag blir så slö, och har svårt för att koncentrera mig. Till exempel har jag idag blivit hastigt och lustigt och ofrivilligt kramad av en av bibliotekarierna då jag med hög fart lyckades springa in i honom runt ett hörn. Dessutom höll jag på att tappa glassen i golvet när jag skulle lägga upp den på cafeterians disk för att betala för den. Förutom det så tror jag värmen går speciellt hårt åt språkcellerna i hjärnan för från och till har jag inte kunnat uttala orden tydligt idag. Och stavar fel gör jag nu. Fast det märks ju inte, jag upptäcker det i alla fall och rättar till innan jag lägger ut på bloggen. En bokstav för mycket här, en bokstav för lite där, vänder på ord, vänder på bokstäver – så ser det ut. Syftningsfel och saknade ord och bokstäver är det också gott om.

Inte nog med att jag är trött, jag går också (som vanligt) i väntans tider för att få ut min ersättning för jobbet i maj. Står det förfallodag sista juni så ska jag ha mina pengar då. Och om inte då så i alla fall närmaste vardag efter. Men inte… Idag ringde jag och fick veta att utbetalningen hade registrerats igår, och att pengarna skulle vara inne på tisdag, 11 juli. Något sent. För sent. Men det skiter de i, min räntefaktura som jag skickade ut när de var en månad försenade med en betalning struntar de i ändå, eftersom beloppet är så litet ändå. Vad då litet? Det är principen som räknas! Och en markering från min sida. Skickar jag ut en faktura 30 dagar före förfallodag så har de 30 dagar att betala den på. Varför kan de då inte betala inom 30 dagar när de ändå har så pass god tid på sig?!?

En sak till. Jag hatar när låren klibbar ihop sig. För det gör de i den här värmen. Idag hade jag faktiskt långbyxor (dock svala sådana) på mig bara för den sakens skull.

Femstjärnig lunch

Kungsflundran på restaurangen var mycket god, den nykokta färskpotatisen likaså. I salladsbuffén som vi fick till förrätt fanns det både vanliga och ovanliga saker - tomater, gurka och sallad men också inlagd sill, keso och fänkål och en hiskligt god kikärtsröra! Det här bara ett urval ändå! Lite lingonsylt hade kocken ringlat på fisken och faktiskt, det var riktigt gott!

Efterrätten var grym. På en elegant fyrkantig tallrik kom det en upprättstående bit precis lagom smaskig kladdkaka, en liten skål med utsökt rabarbersoppa, en kula härlig vaniljglass (äkta vanilj så klart), tre mycket söta jordgubbar och så lite karamelldropp bara för ögonfröjdens skull.

Rummen var fina precis som man kan förvänta sig av ett hotell med mer klass, inget lågprishotell här inte - fast sommartid har de ändå förvånansvärt bra erbjudanden! Det var nästan lite mysig vardagsrumskänsla över dem, över hela hotellet - alltså inte att det var vardagligt, utan det kändes så mysigt, så hemtrevligt fastän det samtidigt är ett fyrstjärnigt hotell. Jag tror att det hade med de äkta mattorna att göra.

Eftersom jag har släkt här i stan så behöver jag ju inte ha med hotellet att göra för att bo på det, men jag kommer helt säkert gå dit igen för matens skull!

Trött

Jag är trött. Riktigt trött. Det var längesen jag kände så, det händer bara när jag har ett jobb med regelbundna tider, från 9 till 5 typ. Vilket är ganska sällsynt. Just nu tänkte jag bara skriva några ord innan jag stupar i säng. Tänderna är borstade, ansiktet avsminkat, nu ska bara nattlinnet på och datorn stängas av (inte riktigt än dock) så är jag färdig. Färdig!

Somna direkt, det är vad jag kommer att göra.

Hela veckan jobbar jag 9-17, men i måndags var jag på ett av hotellen i stan för frukost - å turistbyråns vägnar, så att vi kan berätta om hotellet sen för alla turister som behöver någonstans att bo. I morgon ska jag på lunch på Hotel Cardinal.

God natt och sov gott! För det kommer jag att göra.

Upptagen av jobb

Så har jag då varit här i Växjö i en och en halv vecka. Jag har jobbat, umgåtts med familj och vänner, haft trevligt och njutit av att komma ifrån mitt andra stillastående liv i den lilla staden. Värmen har kommit nu och äntligen känns det att det är sommar. Egentligen är det lite för varmt, men jag vill inte heller klaga nu när jag tyckte att det tidigare var så kallt. Om vädret kunde varit lite mer jämnt och inte växla från jättekallt till jättevarmt, då hade det varit perfekt. Fast, då hade jag väl klagat på att det inte händer något istället.

Jobbet är okej och mina arbetskamrater, förutom den ordinarie personalen, är helt nya ansikten för mig. Kul! Det är alltid roligt att lära känna nya personer, för det mesta i alla fall. De här tre tjejerna som jag jobbar med verkar riktigt trevliga och passar bra till yrket. De ordinarie, alltså de som jobbar där året om, känner jag väl eftersom jag har sommarjobbat där tidigare år.

Tyskar och amerikaner är det gott om. Jag har faktiskt fått tillfälle att öva på min franska också, men det gick väldigt staplande och bitvis på engelska. Idag var det några spanjorskor inne, vilket är väldigt sällsynt faktiskt. Tyskarna kommer väl hit främst för att de gillar skogen, djuren (främst älgarna), de idylliska faluröda stugorna med vita knutar, och allra helst ska stugan också ligga vid en sjö – det värmer en tysks hjärta. Amerikanerna är för det mesta svenskättlingar som vill se var deras morfar eller farmors mor bodde och växte upp, och lära sig mer om Sverige och vår kultur. Jag får inte glömma Glasriket som lockar så många turister varje år, ett riktigt turistmål alltså, inte bara för svenskar utan även för utländska turister. Jovisst, hittills har vi haft mest svenska turister, men det är kanske inte så konstigt… vi befinner ju oss i Sverige. Vi har haft lite turismutbildning, och dessutom varit på utflykt till Villa Vik, operasångerskan Christina Nilssons före detta hem som numer är en restaurang. På onsdag ska jag och en av de andra tjejerna samt en ordinarie till Ramkvilla på lunch, och därefter blir det några timmars sightseeing i Småland. Spännande!

I morgon och på fredag är jag ledig. Söndagar har vi inte börjat ha öppet än, det kommer först i juli. Om det är lika fint väder i morgon så ska jag bara lata mig och ta det lugnt, inga måsten. Det ska bli skönt.

Uppdatering

Här kommer en kort resumé om vad som hänt i mitt liv sen sist:

(Obs! Ej i kronologisk ordning.)

Hyrbil med dragkrok är bokad till Växjö och cykelställ är fixat.

Det har regnat.

Resa med mor min till svärföräldrarna - spännande och trevligt. Höga kusten-bronutflykt, shopping i Ö-vik och massor med mat.

Det har regnat och haglat.

Bio: DaVinci-koden. Hade inga förutfattade meningar eftersom jag bara vet att det har talats så om boken o filmen, men inte satt mig in i vad som har sagts. Tyckte den var bra, men så har jag ju inte läst boken och därmed har jag inget att jämföra med. Bra skådisar, fascinerande story, men får nog lov att se filmen flera gånger för att riktigt hänga med i svängarna.

TV: Eurovision Song Contest. Hardrock hallelujah!! Yeah, äntligen, lilla Finland - grattis! Vilken skräll!! :D

Det har regnat och åskat och blixtrat.

Middag på A. Åh så gott! Räkcocktail på husets vis till förrätt och souvlaki med tzatziki till huvudrätt. Efterrätt åt vi hemma - kladdkaka enligt M, med vispad grädde och chokladströssel. Mums!

Är färdig med jobbet också. Känns sådär. Konstigt. Lite vemodigt att det är slut, men det blir säkert fler omgångar ändå. Nu ska jag ju söderut istället för att jobba med tyskar och engelsmän och amerikaner - och en hel del svenskar också förstås!

Det har regnat ännu mer, och haglat lite också. Men precis före det så testade jag Magnums yoghurtglass med hallonsmak tror jag det var, eller var det jordgubb? God var den i alla fall, och det var väldigt bra timing med vädret för solen sken hela tiden som jag åt glass.

Har gått på marknad här i stan och fixat presenter till småttingarna i T. Skönt att ha det gjort. Nu ska vi bara ta oss dit också :)

Ofrivillig bloggtid och planering

Igår och idag har jag inte haft något jobb. Istället får jag mer tid över för att blogga, det är bra. Tycker att jag försummar min blogg för det mesta. Men det är ju inte kul heller att vara utan jobb. Imorgon och på fredag är det dock dags igen. Får se om det blir fler dagar eller om fredagen blir min sista dag på det här jobbet. I så fall får jag kanske ta och köpa en tårta eller något till kollegorna. Fast det är ju inte kollegor egentligen eftersom jag i praktiken inte är anställd där. Utan inhyrd som konsult. Men jag jobbar ju med dem.

Veckan därpå och veckan efter den kommer jag dock gå arbetslös men efter det har jag jobb på turistbyrån i V-staden. Tre månader. Med fast inkomst, det är ju inte helt fel :)

Vad jag ska göra i höst har jag däremot inte så mycket vetskap om än. Söka jobb, utveckla företaget kanske, göra färdigt studierna så att jag kan ta ut min examen. Det vore härligt.

Sommarjobb och drömmar

Skriver detta när jag väntar på en klient som skulle kommit för 10 minuter sen. Vill bara berätta att jag nu vet att jag har jobb i sommar också! Fast inte i stan, utan på turistbyrån i Hemstaden. Får se hur länge det varar. Kanske redan från v. 23, med 2 veckors uppehåll runt sista helgen i juli, tills sommaren ut antar jag. Mer info om detta kommer senare i eftermiddag!

Tråkigt bara att jag måste flytta från sambon under sommaren. Men det får väl gå på något sätt.

Det går ju an att ha det så här, men helst vill jag ju ha ett jobb som är kontinuerligt, som inte växlar så totalt under årets gång. Sommarjobb växlat med eget företagande inom hälsokonsultering växlat med perioder av arbetslöshet. Nej tack. En stadigvarande inkomst vore inte helt fel! Då skulle jag kunna spara undan till den där resan som jag och sambon pratar om, hitta på lite mer saker, hälsa på min syster i USA, jag och sambon skulle kunna flytta till ett större boende vilket leder till att jag skulle kunna flytta ut mina saker ur mitt förråd och slippa bo i kappsäck. Det känns lite så ibland.

Undrar när det där jobbet kommer…

N.B.: Inlagt ca 14 timmar senare än det är skrivet eftersom jag inte har tillgång till internet i jobblokalen och inte hade tid till bloggen förrän nu.

Jobb igen

Så var det dags igen. Inte för att jag tycker det är tråkigt, absolut inte – det är kul!

Dags för uppföljning av testen som gjordes i vintras. En del är mer eller mindre motiverade, några kommer inte och ringer inte heller om att de inte kan (varför? Glömmer de bort tiden? Tänker de att det inte gör något att de inte hör av sig innan?). Respektlöst är det, både mot mig som får vänta på någon som inte behagar komma (visste jag att de inte kunde komma skulle jag ju kunna göra något annat med min tid) och mot företaget eftersom det är det som betalar för de här uppföljningarna.

Det roligaste är när jag får vara med om framstegen, lyssna på deras entusiasm och imponeras av deras motivation. Det svåraste är att motivera dem som skulle behöva det mest och som minst vill det. Eller att försöka förklara något för de som har fixa (och märkliga) idéer om hur saker och ting egentligen är (enligt dem själva).

Men det är roligt! Tråkigt att det inte håller igång under en längre tid bara. Fast nu har jag fått mer uppdrag så jag ska inte klaga.

Misstag för lärandets skull?

Jag tror att en viktig del av människans utveckling består av att göra misstag.

Själv tycker jag att jag gör misstag hela tiden, fast i olika skala, och med olika konsekvenser. Det verkar ändå som att jag får ett misstag i taget att fundera på och jobba med för att ställa saker tillrätta. I början av mitt konsultjobb gjorde jag ett ganska stort misstag med stora konsekvenser, som jag har blivit färdig med att rätta till först nu. Jag har ringt, mailat och skrivit brev till 79 personer för att säga att jag har gjort fel - kul va?! Och så har jag dessutom fått korrigera alla siffror i databasen som jag har arbetat med. Men det var inte så farligt, det var bara tidsödande och tråkigt jobb, jag slapp pinsamheter där.

Lättad över att äntligen ha fått det misstaget bakom mig tar jag mig an att skriva faktura för mars månad. Naturligtvis upptäcker jag då ett annat misstag, i fakturamallen! I slutsumman för februari månad saknas 2 500 kronor! Och det är bara för att jag har gjort ett litet litet fel i formeln i excel-bladet! Suck... Visst blir man arg på sig själv ibland? Fast å andra sidan, man kanske gör de misstag som man behöver lära sig av? Fast, jag tyckte ändå att jag var såå noga med att kolla igenom alla siffror och formler innan jag skickade iväg februarifakturan - tydligen inte!

Jobbmöte och förväntningar

Idag har jag varit på möte inför uppdraget i vår. Det ska bli spännande att äntligen få använda mina kunskaper som jag har plockat på mig under mina tre år på högskolan. Känns lite otroligt ändå att det skulle bli som egen företagare, jag som alltid har tyckt att det innebär såna risker... Men, vilket jobb idag innebär inte risker?!?

Just att jag har en högskoleutbildning gör att ribban känns ganska hög, förväntningar på mig själv både från arbetsgivaren och mig själv. Jag vill ju göra ett bra jobb! Det var bara så länge sen jag övade på dessa moment som uppdraget består av. Pojkvännen har väl också en del förväntningar, på hur det ska gå och att jag ska vara så duktig, och då kan jag känna att jag vill ropa "Jag är inte alls duktig!! Så det så." Men, sen slår tanken mig, att det kanske jag är ändå - på mitt sätt, som jag är, med det jag kan.

Tja, spännande och lärorikt är jag säker på att det här kommer att bli!

Imorgon gäller det

för då är det min första dag på nya jobbet! Wow, det är ju spännande!

Hoppas bara att det inte blir rusning till butiken imorgon utan att jag hinner lära mig en hel del... Men en vanlig torsdag, dagtid, när de flesta är på jobbet är det nog lugnt, men det blir nog några toppar vid lunchtid och efter fyra någon gång skulle jag tro. Men men, det får jag se imorgon!

Spännande var ordet! Och åh vad det ska bli kul att få lite kollegor!

Men nu måste jag sova så att jag är utvilad inför stora dagen imorgon.