Ej längre anställningslös

Nä för nu jobbar jag hos Städ******, ett litet företag som sysslar med lokalvård. Inte så svårt att räkna ut kanske? :)

Har jobbat där sen inte förra tisdagen utan tisdagen dessförinnan. Så i morgon blir det två veckor. Varav två dagar har jag varit borta pga förkylning. Den sitter fortfarande i men nu har jag inte feber. Det är hög arbetsmoral på det där stället - sjuk får man inte vara! Och att dessutom då vara hemma från jobbet, hjälp! Ungefär den inställningen var det. Suck. Blir man sjuk så blir man, det är inte så mycket att göra åt det - förutom att kurera sig då.

Men det är inte jobbet som tar tid och kraft i mina tankar, det är kärleken. Eller hur jag upplever att den inte finns i mitt liv. Eller så gör den det fast jag upplever det knasigt. Jag vet inte vilket. Jag vet inte om jag tycker om Någon för denne Någons skull, eller om det är så att jag bara är glad att ha någon, och det skulle kunna vara vem som helst. Så därför har jag tagit en time-out för att få lite betänketid. Saken är nog den att jag behöver öva på att ta reda på vad jag vill, och öva på att säga det. "Jag vill..." Jag vet bara inte vad jag vill. Eller så tror jag bara att jag inte vet. Hur ska man få veta? Ibland känner jag mig förälskad och ibland nästan helt likgiltig, och jag undrar hur det kan komma sig att det svänger så?

Det är jobbigt hur som helst.