Om vi inte hade smaklökar

Läste på Sigges blogg om frågeställningen "Om man inte blev tjock av att äta, hur skulle du äta då?" och spanar vidare inom detta område:

Om vi inte hade några smaklökar, hur skulle matvanorna se ut då? Vad som vore gott och mindre gott skulle ju inte göra någon skillnad då? Skulle det bli lika stor glädje att äta när man inte känner några smaker? Hur stor glädje ligger det i att äta bara för att bli mätt när man är hungrig? Skulle maten vara en lika stor social grej? Att bjuda över någon på middag skulle ju bara bli en mättnadsupplevelse och ingen smakupplevelse.

Jag har för mig att det finns tillstånd som gör att man inte känner någon smak, och nu menar jag inte att man är täppt i näsan, utan sjukdomar som påverkar smak- och luktsinnet. Hur är det för dem? Och hur beskriver man i så fall hur mat smakar för dessa människor?

Skulle vi över huvud taget överlevt som art om vi inte hade haft smaklökar?

-----------------------------------------

Alldeles strax ska jag och J ta oss en kopp äppelte och rågknäcke med paprika- och örtphiladelphia. Mums.