fick jag idag, men inte direkt i brevlådan, utan där kom istället en avi om att jag hade ett paket att hämta på posten, eller rättare sagt ATG-butiken som också är postombud.
Det var min goda vän M som hade skickat en födelsedagspresent till mig, lite i efterskott. Här är presenten!
Ett garnnystan alltså - med väldigt fina färger! Tack M! Ska fundera ut något fint att sticka, som inte kräver mer än ett nystan.
Som vanligt går bilderna att förstora om du klickar på dem.
Har ju glömt att visa lite foton från min helg hemma i Smålandet! Men här kommer ett gäng.
Det här kortet tog jag runt halv nio på morgonen, 26 januari, när solen som synes precis höll på att gå upp. Det syns dock också hur smutsigt tågfönstret var!
Mamma gjorde semlor på eftermiddagen samma dag, och bror min kom på besök och hjälpte till att smaska i sig några av bakverken. Dessutom hade han två semlor med själv, men de var köpta. Bullarna hade hon bakat själv, goda som vanligt. Kan ju säga att det blev ganska många semlor den helgen... Men de var inte särskilt stora.
På fredagen fikade jag hos mormor och morfar. Hembakta kakor och bullar, och semlor igen. Har jag berättat att mormor jobbade på konditori och bakade kakor och bullar och wienerbröd hela dagarna när hon var ung en gång för längesen? Då förstår ni kanske att hon bakar väldigt gott kaffebröd. Farligt gott. Givetvis på smör och grädde - inget fusk här inte!!
Lördagen var min födelsedag, och jag fick frukost på sängen och några presenter också. Här är min födelsedagssmörgås, nästan ett konstverk, i närbild. Fin va?
På lördagkvällen var jag på förfest, födelsedagsfest (men inte för mig utan för en annan tjej) och sen på ett uteställe med några kompisar, och hade totalt sett en ganska trevlig kväll. Det kunde ha varit bättre för musiken på det där stället var inte särskilt bra tyvärr. För mycket techno med för lite melodi, för mycket sova-och-slöa-musik på R'n'B-golvet med för lite go, och för mycket svenska melodifestivallåtar på det tredje dansgolvet. Suck. Men annars hade jag en kul kväll!
Dagen efter tog jag och en gammal (sedan mellanstadiet) kompis en promenad runt sjön. Solen sken och det var en härlig vinterdag med is på sjön. Tydligen ganska tjock is eftersom vi såg spår i snön på isen av människor som gått där, och eftersom två luftballonger som cirkulerade över stan sedan landade på isen. Men, en luftballong kanske inte väger så mycket pga lyftkraften?
På måndagen var det dags att åka hemåt norrut, och efter en dryg resa var det bara att stövla direkt till körövningen (inte för att jag var tvungen utan för att jag ville vara med). Kvart över åtta på kvällen kunde jag äntligen packa upp min väska, som fått lite tillskott i packningen under helgens gång.
Borta bra men hemma bäst!
För några veckor sedan fick jag ett vykort där det stod att det var tio år sedan som jag slutade nian, och att det var dags för återträff. Tio år sen!! Det känns inte så längesen, jag menar 1996 är väl ändå inte alltför avlägset, ändå känns det som om det har gått en hel livstid sedan dess. Jag har förändrats. Och säkert de andra i klassen också. Men jag är inte alldeles säker på att jag kommer att tycka att det vore kul att träffa alla. De som jag tyckte om då och hade kontakt med, är de människor som jag fortfarande idag har kontakt med. Och det är två personer från den klassen. Jag var inte så överförtjust i de andra 27 personerna, av olika anledningar. Några tyckte jag mer om, andra mindre, men inte tillräckligt för att jag skulle bli kompis med dem och umgås på fritiden efter skolan.
Så... hur skulle det bli att träffa dem nu? Vilka kommer? Hur mycket har de förändrats och i vilken riktning? Skulle vi ha något att prata om på den där festen, dvs återträffen? Ja, mer än att fråga vad man gör nu för tiden, vad man har för civilstånd, om man har barn, etc. Och kanske då en del minnen. Är det det som den här klassträffen är till för - att prata gamla minnen? En nostalgitripp helt enkelt.
Men, om jag skulle välja mellan högstadieklassen och gymnasieklassen, så föredrar jag nog ändå högstadieklassen... Tror jag. I alla fall när det gäller vissa människor. Men en del i gymnasieklassen skulle det också vara kul att träffa. Undrar när det blir återträff med den klassen - 10 år, år 2009??
Idag har jag varit på möte inför uppdraget i vår. Det ska bli spännande att äntligen få använda mina kunskaper som jag har plockat på mig under mina tre år på högskolan. Känns lite otroligt ändå att det skulle bli som egen företagare, jag som alltid har tyckt att det innebär såna risker... Men, vilket jobb idag innebär inte risker?!?
Just att jag har en högskoleutbildning gör att ribban känns ganska hög, förväntningar på mig själv både från arbetsgivaren och mig själv. Jag vill ju göra ett bra jobb! Det var bara så länge sen jag övade på dessa moment som uppdraget består av. Pojkvännen har väl också en del förväntningar, på hur det ska gå och att jag ska vara så duktig, och då kan jag känna att jag vill ropa "Jag är inte alls duktig!! Så det så." Men, sen slår tanken mig, att det kanske jag är ändå - på mitt sätt, som jag är, med det jag kan.
Tja, spännande och lärorikt är jag säker på att det här kommer att bli!
Har precis hittat en hemsida dit man kan pinga (manuellt eller automatiskt) när man har skrivit ett nytt inlägg på sin blogg! Tänkte jag skulle prova på och tipsa mina vänner om sidan så kan de se när jag sist uppdaterade, så slipper de ta sig hit i onödan... Fast, de måste ju då ändå ta sig till den där ping-sidan, Nyligen.se, så det kanske inte gör någon skillnad ändå... Sen så skriver jag ju mest för min egen skull, inte så mycket för att andra ska läsa.
Äh... jag tar nog och struntar i det där pingandet.
Tycker nog själv, med det här motivet i alla fall, att den bruna versionen är finare. Ger på något sätt mer julstämning än den färgglada, fastän den faktiskt har äkta julefärg (röd).
Fotona är tagna annandag jul och motivet är svärföräldrarnas köksbord.
