Nu har jag hittat strumpan!

Den låg i ena hörnet i påslakanet. Fastän jag skakade täcket med hopp om att det skulle fara ut en strumpa så gjorde det inte det igår, jag kikade till och med in i påslakanet på både ena och andra sidan av täcket men såg inget då. Idag på morgonen stack jag in händerna och kände i hörnen och voilà - en rosa strumpa i högra hörnet! Skönt att veta att jag iaf inte käkat upp den... eller gått och gömt den på något bra ställe. Men jag undrar ändå hur den har kunnat hamna där, jag har väl ändå inte med fötterna i påslakanet när jag sover?

Var är strumpan??

I går kväll gick jag och lade mig med en strumpa på vardera foten. När jag vaknade i morse hade jag inga strumpor på mig, vilket inte är så konstigt för de brukar åka av under natten (jag kan inte tänka mig att jag aktivt tar av mig strumporna i sängen utan misstänker att jag kränger av dem på annat sätt när jag väl blivit varm om tårna). Den ena strumpan låg vid fotänden av sängen, den andra... var borta! Jag har letat i och utanför och under sängen, tittat inne i påslakanet ifall den på något mystiskt vis skulle hamnat i det, har tittat under kudden och letat rent allmänt i sovrummet - men strumpan är borta! Har jag gått upp under natten och lagt den någon helt annanstans? Har jag ätit upp den??

Jag återkommer när, och om, jag hittar den.

Födelsedagstårta

Det är inte årets tårta, utan från 2008. Men det har varit de tre senaste årens standardmodell. Klickar eller ringar har jag varierat, men innehållet och tillverkningsprocessen är densamma :) En liten tanke slog mig att jag skulle variera mig det här året, men sen tänkte jag om - jag får byta tårtmodell när jag byter årtionde...

Grovjobbet är färdigt

Igår blev jag äntligen färdig med min sjal som jag hållit på med sedan mars 2007. Jag har inte hållit på med den konstant utan det har gått i omgångar plus att jag fick börja om en gång också. Men nu ser den i alla fall ut så här:


Jag har nålat upp den på en handduk för att kunna ånga den med strykjärnet (man håller strykjärnet någon centimeter ovanför). Spetsen sticker ut lite på ena sidan uppe vid halsringningen, det gillar jag inte riktigt. Men det är försent att göra något åt det utan det är bara till att gilla läget.

På nära håll ser man hur fint spetsen är gjord *skryt* :)


Spetsen är stickad för sig och sen påstickad med en metod som på engelska heter 3-needle method. Alltså 3-stickor-metoden typ. Mönstret på spetsen är enkelt; sticka första maskan, två maskor i hop, omtag - och sen bara upprepar man det tills man har en maska kvar (i mitt fall har detta applicerats på 304 maskor! Kändes som ett evighetsgöra), den stickar man som vanligt. Nästa varv är vanlig rätstickning. Detta upprepas sen tills spetsen har blivit så bred som man vill ha den.

Jo grovjobbet är färdigt skrev jag. Nu håller jag på med finliret vilket består av att sy fast små vitglansiga pärlor var femte centimeter längs med sömmen mellan spetsen och huvudstycket. Fint blir det. Återkommer med bild sen när sjalen är helt färdig!

Man får inte vara dum

Idag köpte jag bläckpatroner till min skrivare. Jag vet att den svarta är slut och misstänker att det inte är så mycket kvar av färgpatronen heller.

Nåväl, jag gick till en av de butiker i stan som säljer bläckpatroner och sa att jag skulle ha en bläckpatron till min skrivare, varpå säljaren (en ung ganska söt kille) letade upp originalpatronerna först men också ersättningspatronerna. Vad väljer man, 8 ml för 199 kr eller 11 ml för 169 kr? Självklart det senaste alternativet. Jag nämnde att det vore lika bra att köpa en färgpatron också, och undrade lite skämtsamt om det inte fanns något paketpris om man nu vill köpa båda samtidigt. "Nja" svarade killen, "jag antar att du är student" och blinkade lite åt mig "och då får du 5 % rabatt på köpet". "Måste jag visa mitt studentleg då?" undrade jag som absolut inte har med studievärlden att göra längre och inte har en tillstymmelse till studentleg vare sig i plånboken eller hemma. "Nej då det behövs inte" menade han och tog betalt. 349 kr för två skrivarpatroner, när originalpatronerna tillsammans skulle kostat 468 kr, är ett bra pris tycker jag.

Håret är huvudsaken

Så här i nyårstider sökte jag för en halvtimme sen på hårstyling och uppsättningar på internet för att se om jag kunde hitta någon fin frisyr som jag kan fixa till med min page som når mig till hakan. Jag hittade en hel del, inte bara bilder på frisyrer utan också videoklipp på Youtube där riktigt långhåriga tjejer visar hur man lockar håret och hur man sätter upp håret i viktoriansk stil (inte jag, och definitivt inte till nyår). Den tjejen hade för övrigt en meter långt hår.

Men så hittade jag en sak till, nämligen en tråd i ett diskussionsforum där en mamma skrev att hennes dotter, 4 ½ år, ville ha kort hår för dottern var så trött på att håret fastnade i ansiktet hela tiden. Så hon fick håret precis så kort som hon ville ha det och blev jättesöt i det. Dock tyckte en annan mamma på dotterns dagis att flickor ska väl ha långt hår istället för att vara pojkaktigt korthåriga. Korkat sagt tycker jag, speciellt eftersom hon sa så så att flickan hörde det. Nu är väl inte det här så mycket att orda om ifall det inte hade varit så att jag själv var en korthårig flicka när jag gick på dagis. Jag kan inte komma ihåg att jag själv ville ha den frisyren, inte heller kommer jag ihåg att jag protesterade när mamma klippte mig, jag var nöjd ändå. Och då var väl det jättebra. Men vad jag inte heller kan komma ihåg är om mamma frågade mig hur jag ville ha mitt hår. Jag växte upp på 80-talet då det var populärt med hockeyfrilla och min frisyr var därför ibland mer snaggad fram och längre bak. Det var fler av tjejerna i klassen som hade liknande modell, men skillnaden var att deras längre hår var mycket längre än mitt.

Jag hade aldrig tänkt på detta innan nu i höst, men just i höst har jag lärt känna en del nya människor varpå de tittat på mina gamla skolfoton. De har inte kunnat hitta mig! Fastän jag varit med på bilderna och inte heller försökte gömma mig för fotografen. Anledningen? Jo, de tänker att jag är tjej och därför letar de efter en person med långt hår som liknar mig. Det är först när jag börjat fyran som de hittar mig för där har jag page istället för hockeyfrilla. Uppenbarligen var inte detta något jag led av när jag var i den åldern, men jag kan tycka nu att det är lite sorgligt att jag aldrig fick ha långt hår när jag var liten.

Bilden ovanför visar mig och mina kamrater när jag gick på dagis 1985.





Hittade du inte mig?

Nu ser jag ut så här, april 2007. Är jag mig lik?

Julfint

Nu har jag pyntat och gjort julfint hemma hos mig. I lördags åkte julkartongen fram med dukar och tomtar och porslinsfigurer, och allt eftersom grejer har åkt fram på hyllorna har vikten på kartongen minskat. Inte för att jag har så mycket att pynta med, men det har jag gillar jag. Den här lilla tomteflickan gjorde jag själv förra året när jag och kompis Marina hade pysselkväll hemma hos henne. Delarna är inköpta på Panduro och jag blev riktigt stolt över resultatet.
Samma sak med den här tjejen, som står i mitt sovrum. Det känns egentligen mer som en kökstomte men hon passade bra även i sovrumsfönstret bredvid min fredskalla, som för övrigt vägrar att blomma (är det någon som vet vad man kan göra åt det?).
Andra advent har redan varit, och nu på söndag är det tredje. Dagarna går snabbt, speciellt när det blir mörkt så tidigt.
De här figurerna står i köksfönstret. Jag vet inte vad ni tycker, men jag gillar mina grisar!
Så här ser det ut i köket nu. Julgardinerna låg längst ner i gardinlådan, mörkgröna med små guldiga stjärnor på. Riktigt fina, och inte så där typiskt juliga med tomtar eller grisar eller röda hjärtan på. Den röda bordsduken hittade jag på Hemtex i lördags. Den var rejält stor, 140x220 cm, så den ligger faktiskt dubbelvikt.